• Välkommen 1:a advent.

Reflektera och skriv gärna upp vad du önskar andra skulle säga, göra till dig för att visa att de uppskattar dig. Det kan vara din partner, din vän, din kollega, ditt barn, din chef. 

Tänk om du kan ge dig själv precis det budskapet, tänk om du inte behöver vänta på att andra ska bekräfta dig? Ja det är faktiskt möjligt.

Idag tänder vi första ljuset i adventsstaken. Jag bjuder in dig att se symboliken i att tända ljus. Låtsas i ditt inre att för varje gång du tänder ditt ljus så blir ditt budskap till dig själv mer och mer integrerat i dig själv. Det blir mer och mer din verklighet. Säg det högt eller tänk tyst i ditt inre. Även om det inte känns som din sanning idag så ju mer du utrycker budskapet, ju mer komma det landa in i ditt hjärta, i din själ. Ex. ”Jag är tacksam för att jag ställer upp, att jag lyssnar på mina vänner, att jag är kreativ, strukturerad.” ”Att jag är ljus och kärlek.” Med dina ord, det som du önskar och egentligen någonstans vet inom dig att du redan gör och är.

Jag gick i många år på samma arbetsplats och väntade på att min chef skulle bekräfta mig. Jag höll på att bli sjuk. Jag överpresterade och överpresterade, men det spelade ingen roll, jag fick ändå ingen bekräftelse. Prestationsprinsessan i mig tappade energin, tryck över bröstet och svårt att sova. Jag byggde upp ett inre hål inom mig. Ett hål som skulle fyllas av någon annan som inte hade förmåga att fylla det. Ett hål som jag egentligen bara kunde fylla själv. Jag utryckte även till chefen att jag behövde bekräftelse men det hjälpte inte. Jag lade problemet utanför mig själv. Dagen jag tog makten själv över min välbefinnandenyckel har än mer glädje och hälsa kommit in i mitt liv. Sedan är det klart att vi ska bekräfta varandra. Det kommer en annan lucka handla om. Men om hela min inre duglighet hänger på andras tyckande då kommer jag aldrig själv att kunna stå stadigt på benen. 

Och är du förälder. Vilket fint sätt är inte det att vara en förebild till dina barn. Lära dem att bekräfta sig själva. Att se sin storhet. Att veta att de duger som de är och att se vad de själva bidrar med genom att reflektera själva. ”Jag är bra på att packa min gympapåse och tömma den när jag kommer hem. Jag har ett härligt skratt. etc.” Obs se till att det inte bara blir ”göra” saker utan även egenskaper som är dem. Annars riskerar du att väcka främst prestationsbeteende, istället för att bygga självkänsla.

Tack för att du sprider glädje inifrån och ut med mig.

Med värme, Jenny